Brendas Blog, 29 april kanaliserad av Brenda Hoffman förwww.LifeTapestryCreations.com

Kära NI, kanske startade ni er resa in i den Nya Tidsåldern/Nya Jorden fyllda av salig oskuldsfullhet. Ni förväntade er att er övergång skulle slutföras på några dagar eller några månader. Istället är det en process som upptar mer tid och energi än ni trodde var möjligt när ni beslutade er för att övergå från rädsla till kärlek. ”Hur svårt kan det vara?” Verkligen.

Ni klagar nu över ert avancemang eller bristen på detsamma. Vid detta stadium av slutförandet, verkar inget så upplyftande.

En passande analogi är att ni är soldater i första världskriget i Frankrikes skyttegravar och ert förband har vunnit några meter lera – på bekostnad av vänner och sinnesfrid. Att kämpa för ert land verkade spännande innan ni anlände. Nu kan ni inte vänta tills det är över. Upp – och nergångarna, det fysiska obehaget och bristen på allt ni skulle vilja prata om testar era själar. Ni bryr er inte längre om vinsterna så länge ni kan få komma hem.

Sådan är inte sanningen för alla er i övergångens ”skyttegravar”, men det är tillräckligt sant för att erbjuda denna överblick och lite hopp. Vet att miljoner har förenat sig med er i er rörelse för glädje. Många av er kan bara se en kort bit framför er. Ni har ingen aning om hur många, om ens några, som finns bakom er.

Sedan förra veckan har antalet som övergått till Nya Tidsåldern/Nya Jorden expanderat med miljoner. Ni är inte längre ensamma eller en av få. Kommer ni kunna känna av dessa nya ”trupper” omedelbart? Nej, för ni är så krigströtta att ni knappt kan sätta en fot framför den andra. Kanske våra tankar är för dramatiska för er nuvarande verklighet. Det vi talar om liknar en befälhavare som tar emot nya, otestade trupper för ett militäranfall men bestämmer sig för att använda sina krigströtta trupper istället. Det är ju möjligt – men varför?

Varför skulle en befälhavare tvinga utmattade, men tränade trupper att fortsätt när det finns miljoner som väntar otåligt på sin tur att glorifiera sig själva och sitt land? De krigströtta trupperna vet att det är lite glorifiering i processen – knappt ett steg framför det andra till slutet/ljuset är synligt.

Ni är de krigströtta trupperna. Ni har kämpat, ja kämpat för att finna er plats i denna förunderliga övergång till den Nya Tidsåldern. Även om ni inte hade någon aning om hur det skulle sluta, annat än ett vägt löfte om glädje, så repade ni mod och fortsatte röra er framåt trots frågor, funderingar och ja, rädslor. Ni känner er isolerade, ibland konstiga och slagna av många fysiska och känslomässiga trauman.

Allt detta låter ganska deprimerande eller hur? Men det har varit er verklighet under en tid. Ni rör er framåt med löftet om glädje och en inre känsla av att ni måste. Detta, i ert jordhistoriska perspektiv, är inte så stor skillnad från att söka in i militären med tron på att ert land är värt mödan och lidandet.

Ni kanske blir skrämda av att vi använder oss av en militärisk analogi för att beskriva övergången till er Nya Tid/Nya Jord. Ni har förenat er med denna övergångsrörelse för att hitta fred och kärlek. Är den tanken så olik den som soldaterna hade, som kämpade för samma sak när jorden var i 3D-riken. Ni har utkämpat många liknande slag förr i tiden, oftast i de fysiska rikena.

Det är dags för er att ge upp de militära analogierna. Denna övergång är inte längre än gruppaktivitet. Det är en enskild rörelse mot det som känns bäst för er själva. Ni behöver inte träna fler grupper eller utkämpa nya slag. Er enda roll är att fortsätta att röra er mot glädje och kärlek.

Vi har gjort dramatiska uttalanden för att många nu går med i Ljusbärarnas ”bandvagn”. Och de förväntar sig helt och fullt at ni skall ta hand om dem under deras trauman, rädslor och ja, slag. För ni är ”de goda” som kommer att ta deras händer och leda dem genom det värsta – på er utmattade bekostnad.

Ni har inte energin att ta hand om. Ni har inte heller behöver ni vara offer. Att stoppa upp er nästan fullgjorda övergång för att hjälpa dessa längs vägen låter nobelt, men ni har inte energin att göra det. De som följer efter er behöver inte heller någon som räddar dem från dem själva. För det är vad ni skulle göra. De behöver upptäcka sig själva. Det är inte era roller. Av lika stor vikt är att ni inte har energin att träna eller ta hand om någon längre.

Ni avancerade Ljusbärare är utmattade. Ni behöver uppleva glädje – inte andras smärta medan de utvecklas genom sina djupaste rädslor.

Några av er kanske önskar att träna eller lära nyligen myntade Ljusbärare. Om det ger er glädje att göra det, gör det för allt i världen.

Majoriteten av er har andra saker ni önskar utforska. Ni behöver inte längre utforska er egen smärta, rädsla, ilska – eller någon annans. Ni är trötta. Helt naturligt så. Ni har rört er genom era rädslor och ni behöver vila innan ni bestämmer er för att gå vidare till nästa nivå av ert utforskande. Vilket inte inkluderar att gå tillbaka i leden då vänner och älskade ber er om hjälp så att de inte behöver uppleva allt som ni gjorde.

De kommer inte att röra sig in i den Nya Tidsåldern/Nya Jorden förrän de utforskar sina rädslor, men ni vet det. De förväntar sig helt och fullt att ni ger dem en genväg – och ta hand om dem

Er roll som en avancerad Ljusarbetare är att fortsätta röra er ännu mer framåt – och kanske lämna ett spår av visdom och energi i ert bakvatten, men definitivt inte att återvända till fronten för att utkämpa de nya Ljusarbetarnas slag för dem.

Ert spår av visdom och ljus kanske inkluderar skrivet material eller bara att tillåta andra att vara i sin rädsla medan de genomlever sina ”själs mörka natt”. Ni kan inte göra det i någon annans ställe, på samma sätt som du inte kan lära dig läsa för någon annan.

Det är dags för er att röra er in i glädjen utan att ta hänsyn till att er broder, moder, vän eller älskare inte klarar av att gå igenom sin övergång. Det är deras bekymmer – inte ert.

Vi kommer att avsluta nu med ord av kärlek och helande för er Ljusarbetare som har utkämpat det modiga slaget. Tillåt er själva att vila med vissheten om att de som kommer följa er har en större mängd information – och ja, många fler förebilder än vad ni hade. Vila lite innan ni ert nästa stora äventyr och vet att ni inte någonsin behöver återvända till skyttegravarna. Så är det. Amen.

Svensk översättning: Charlotta Olsson – www.st-germain.se

http://www.LifeTapestryCreations.com If you would like to receive Brenda’s free blogs when posted, please click the Subscribe Button on the upper part of her subscribe and blog page and then click the – Subscribe to Brenda’s Blog by E-mail – line. Complete your subscription by entering your e-mail address and accepting the e-mail confirmation. Copyright © 2009-2013, Brenda Hoffman. All rights reserved. www.LifeTapestryCreations.com. Feel free to share this content with others, post on your blog, add to your newsletter, etc. But please keep this article’s integrity by including the author: Brenda Hoffman & source website link: www.LifeTapestryCreations.com