"Tecken på Maitreyas närvaro i världen kommer att öka... Världen kommer att överflödas av tilldragelser som vida övergår vårt förstånd."
Denna förutsägelse gjordes i juni 1988 av en av Maitreyas nära medarbetare. Sedan dess har miljontals människor från alla olika religioner och olika kulturella bakgrunder fått uppleva mirakulösa fenomen: Alltifrån visioner av Jungfru Maria till uppenbaresler av Kristus och Buddha; från helande källor till formationer i sädesfält och ljuskors; från änglar i skyn till liftare som försvinner.
|
Just nu pågår ett energiskifte på vår planet, det påverkar oss alla. Då kan det kännas lugnande att få vägledning om vad som sker. An energy shift is currently taking place on our planet, it affects us all. Then it can feel reassuring to get guidance about what is happening.
viglink.com
Friday, October 19, 2012
Tecken i Tiden
Allt måste publiceras...
Via John Smallman
Allt måste publiceras för att hjälpa folk att förstå orsakerna till de stora förändringarna.
Och omfattande förändringar börjar att visa sig när de som har integritet och framsynthet ökar sina ansträngningar för att göra mänskligheten uppmärksam på några av de mer flagranta skadorna som tillfogats planeten och mänskligheten för,som man påstår, är nödvändigt för framsteg och ekonomin.
För de som har gett sig själva rätten och kraften att genomföra politik och metoder vars skandalösa uppsåt är dolda för allmähetens syn, så är tiden för nu inne där avsiktlig uppsägning av mänsklighetens bästa intressen är slut.
En era av frid och överflöd, när människor verkligen kan upptäcka, utveckla och expandera sina enorma kreativa möjligheter är nästa framme nu. När det går upp för alla det underbara i allt liv och det sätt på vilket det uttrycker sig som kommer att avslöja sig i otaliga uppvisningar av häpnadsväckande skönhet och samlad komplexitet. När ni alla börjar förstå den gudomliga kreativa potentialen som alltid har funnits tillgänglig för er, och när ni har helt och fullt integrerat den så öppnar sig den bländande samling av möjligheter framför som er som ger er oändliga glädje och förtrollning.
Guds vilja för Hans skapelse är att den glädjefullt och för evigt ska expandera för att förse varje möjligt tillfälle med överflöd varav dess deltagande samhällen kan föreställa sig ytterligare njutning. Skapande är ett stadium av oändlig och ständigt växande glädje där alla dess deltagare är för alltid helt medvetet engagerade . Glädje är ett naturligt stadium av skapande. Det är att bestämma att alla som väljer att erfara separation kommer att återvända när de väljer att avsluta sin krock med illusionen, och all samtidig smärta och lidande och öppna sina hjärtan föra att acceptera, gå in i och helt och fult engagera sig en gång till i det oändliga fältet med Guds kärlek.
Guds vilja är ofrånkomlig och oundviklig och eftersom alla livsformer är gudomliga skapelser med absolut perfektion så förstår de att medan de har fri vilja att engagera sig med vilket koncept som helst som de kan skapa, inte desto mindre är det så att inget som man kan skapa med sin egen vilja utan Honom kommer att kunna mäta, än mindre överträffa, Guds skönhet och perfektion och den absoluta kärlek som det innebär att vara Ett med Honom
Din vilja är verkligen perfekt anpassad till Hans Vilja. Du har bara tillfälligt glömt detta medan du har gömt dig själv bakom en tunn och praktikt taget transparent slöja för att undersöka om möjligheterna och tillfällena som en illusionistisk omgivning innehåller kunde erbjuda något som skulle kunna roa och behaga dig. Du upptäcker att det kan inte det, så du förbereder dig för att låta det lösas upp i den oändligt lilla poolen av ingenting som du föreställde dig den, så att du än en gång kan få vetskap om Verkligheten.
Verklighet är där allt som Gud skapat har sin eviga existens, det finns ingen annan plats. Men det finns en paradox här genom att det verkar som om du konstruerade någon annan verklighet med din fria vilja där du kunde ha upplevelser som skiljde sig enormt från vad som faktiskt är möjligt.
Dessa experiment blev mörkare och mörkare när du lät din fantasi springa upplopp tills du nådde den nivån av mörker som nu verkar omsluta dig, genom att stänga av dig nästan fullständigt från Guds Kärlek. Att göra det är förstås omöjligt, men du har dramatiskt kunnat reducera din medvetenhet om Det när du gick in i rädslans, bedrägeriets och svekets fantasirike, som har orsakat dig så mycket smärta och lidande.
Önskan att avsluta den löjliga erfarenheten har till slut rört sig med fasthet in i mänsklighetens kollektiva fält av medvetande och ni öppnar nu er själva för att tillåta den gudomliga kärlekens fält, som alltid har insvept er även om ni valde att vara omedveten om det, att varsamt och oemotståndligt influera dina tankar och känslor för att visa dig vägen till uppvaknande. Effekten av detta har blivit omöjligt att ta miste på eftesom du ser människor överallt som har levt så länge i rädsla, släppa sina oflexibla trosföreställningar i behov av att skydda sig själva från andras våld med alla sorts vapen, och söker i stället att engagera sig kärleksfullt med varandra.
En stor förändring i mänskliga relationer är på väg, som kommer att leda er ut från mörkret av era illusioner och Hem till värmen och glädje av att vara Ett med er Fader och all skapelse. Ett entusiasmerande och magnifikt välkomnande väntar på er återkomst.
Din älskade broder, Jesus
Kära Ni, Många av er är fortfarande rädda.
Brendas blog, 17 oktober, 2012
Kanalisering: Brenda Hoffman
Många av er är fortfarande rädda. Det är så mycket som har hänt er fysiskt och känslomässigt de senaste månaderna, veckorna och dagarna, att det känns som att ni har nerverna på utsidan av kroppen. Ni kanske till och med känner att ytterligare en olycka eller en liten gnutta smärta eller rädsla till skulle putta er ut över stupet. Det är inte sant, men ni tror inte på det än. Att granska och släpp trossatser som ni haft i eoner gör att ni upplever en enorm sårbarhet. Det är som att ni har öppna hålrum i er varelse. Så ni känner – kanske undermedvetet – att ni har givit upp något bekvämt även om det var smärtsamt för ingenting.
Er kärna håller på att skifta så att kärlek och glädje till slut kommer att fylla de tomma hålrummen. Många av er avancerade Ljusbärare/Vägvisare börjar känna av de första stadierna av glädje – inte så att era liv nödvändigtvis är så väldigt mycket annorlunda än det var för några månader sedan eller ens förra året, men ni börjar uppleva och känna mer glädje i era upplevelser. För många som börjar känna av denna glädje känns det inte som att det är värt ansträngningen. Ni har givit upp så mycket och så mycket smärta har passerat bara för att lära er att även Ljusarbetare/Vägvisare upplever minimal glädje. Ni var helt inställda på att denna övergång skulle vara snabb – kanske ett par dagars obehag. Denna övergång är en process. Det är osannolikt av er att tro att det går att ändra trosmönster som ni hållit fast vid under eoner på bara några dagar.
Många kanaler har uppmuntrat er och även bett er att hitta glädje – att göra glädjen mer dominerande än smärtan i era liv på Jorden. Ni har läst eller hört sådant material i flera år, men ändå måste ni avsiktligt ha fokus på det för att känna det. Mycket liknar att lära sig att cykla. Att hålla cykeln upprätt kräver i början full koncentration på rörelserna som behövs för att göra det. Men en vacker dag tänker ni inte på det längre – det har blivit en naturlig del av er själva. Detsamma gäller för att röra sig in i glädjen.
Ni bombarderas av ert samhälle under övergången genom negativitet; av släkt och vänner som är rädda för skiftet och av dem som inte har något intresse av att gå över till den Nya Tiden. Övergången till glädje känns inte naturlig och det är det som är ert bekymmer. Ni behöver fokusera på det så ihärdigt. Ni vill ha glädje för att känna och vara lätta – och så kommer det att bli. Men ni behöver öva först tills det blir sant.
December 2012 innehåller många datum som ni hoppas är datum för slutförande – oavsett om det är för Uppstigning eller för Glädje – så att ni kan delta i firandet. Dessa datum är startraketer för er – uppstigning, om ni vill, men inte till en annan värld, men till ett annat liv. Kommer ni att kunna känna smärta efter dessa datum, ja men i mindre grad än hur det var innan. Precis som ni nu inte riktigt känner samma grad av smärta som för ett år sedan. Ni fortsätter att känna smärta eller rädsla men ni rör er igenom det på några timmar eller dagar istället för månader eller år. Efter december kommer er rädsla eller smärta minska ännu mer.
Vi önskar tala till er som känner att ert liv är så kaotiskt eller smärtsamt att ni knappt orkar fortsätta. Ni håller på att sortera era trosuppfattningar – precis som ni skulle göra om ni flyttade till ett nytt hus. Vilka saker/trosuppfattningar önskar ni att ta med er? Vilka önskar ni lämna bakom er? Och just nu sörjer ni det som var delar av er varelse. Kanske några av er sörjde er hemstad om ni flyttade hemifrån efter studenten, inte för att ni ville bo hemma utan för att det var välkänt. Så är det för er nu. Ni har tomma hålrum som förut var fyllda med smärta, rädsla, kontroll, offertänkande och omhändertagande. Dessa områden suddas ut och lämnar tomma hål i er känslomässiga varelse – och har fortfarande inte helt accepterat glädjen. Ni lämnar inte bara era omhändertagande och offertänkande delar bakom er, utan glädje ersätter många känslor som ni var bekväma med. Och glädje är en känsla som ni har lite erfarenhet av. Nytt jobb, ny roll, många rädslor. Några av er tycker att detta skifte är för mycket – precis som ni kände första gången ni satt på en cykel. Men ni kommer snart att glida iväg på er nya väg av glädje.
Om ni inte vore så insnärjda in att släppa smärta/eller fylla igen hålen efter den smärtan, skulle ni notera att er glädja börja bli större än smärtan – att er smärta inte varar lika länge som förut. Tvinga inte in er själva i ert nya liv, men vet att ni snart kommer att vara där – med hjälp av gemensam uppmärksamhet på datumen 11/11, 12/12 och 21/12. Dessa datum etablerades av er för att hjälpa er själva att fokusera på att fylla de tomma hålrummen när ni reducerar dominansen av smärta och rädsla hos er själva.
Ni kommer inte att misslyckas. Ni kommer inte att falla. Ni lär er bara att cykla på er cykel. En uppgift som kan verka skrämmande idag, men kommer att bli riktigt lätt. Några av er flyger redan omkring på era nya cyklar. Andra vill ha någon att hålla er i medan ni gör era första försök runt kvarteret och ytterligare andra känner behov av stödhjul. De avancerade Ljusarbetarna/Vägvisarna demonstrerar att flyga omkring på sin cykel är inte bara möjligt, utan också roligt! Precis som era äldre syskon och grannar gjorde när ni själva just lärt er att cykla utan stödhjul. Så kommer det att bli. Amen.
www.LifeTapestryCreations.com
Svensk översättning: Charlotta Olsson – www.st-germain.se
Fatta mod. Ert nya liv är nära förestående.
Fatta mod. Ert nya liv är nära förestående.
Vi kommer denna dag med fler uppmuntrande ord till var och en som läser eller hör detta meddelande. Varhelst ni är, närhelst ni mottar dessa ord, vet att vi är med er i denna stund och varje ögonblick.
På vissa platser, har den intellektuella förståelsen för det vi talar om nu, ännu inte nåtts. Men den inneboende kunskapen om förfäderna är fortfarande känd. Därför, vet i ert hjärta att vi är ett medvetande, ni och jag, ni och alla andra varelser i detta universum och alla andra universum.
Vi är aldrig mer än en tanke bort från er. Det finns några underbara historier i stora böcker, som berättar om tider när vi talade med varandra och vandrade tillsammans. Jag säger er nu att aldrig förr i er värld har vi gjort oss mer tillgängliga för er. Aldrig tidigare har så många sett så många bevis på vår närvaro i sin vardag, eller sett oss i sina drömmar, eller känt vår energi omkring sig.
Vår Skapare har bestämt att ni ska återvända till fullt medvetande. Vi har i uppdrag att ge er all tänkbar hjälp närhelst ni ber om det. Det är en fröjd och en glädje att föra er hem igen.
Det är bara lite som ni behöver göra. Be om vår hjälp och tillåt den. Öppna ert hjärta för det verkligt fantastiska flöde av kärlek, som nu uppslukar och genomsyrar denna värld. Bara den minsta ansträngning för att finna och känna detta i ert hjärta behövs, mina kära.
Om ni är en som redan beslutat er för denna väg, är det dags att bestämma er för vad ni tänker göra härnäst. Vet ni det? Vad skulle få ert hjärta att sjunga som mest, om ni skulle vakna upp varje morgon och veta att ni skulle kunna göra det? Om ni inte vet vad det är, titta in i ert hjärterum och finn de vackert inslagna gåvorna, som ni tog med er hit. Packa upp var och en av dem försiktigt. Be oss att visa er vad som finns i dessa presenter. Ni kanske blir förvånade när ni hittar vad som kommer in i era liv.
Var och en av er är en dyrbar gåva och en del av den nya världen, som vi håller på att bygga. Hitta förtroendet och tilliten i er själva, självkänslan, och erbjud den till världen. Ni är en värdefull och oskattbar skapelse av Skaparen av Allt Som Är. Ni är omätbart älskade. Ni har blivit anförtrodda framtiden för denna värld. Börja se er själva som vi ser er! Öppna er själva för Skaparens villkorslösa Kärlek. När ni känner den Kärleken, mina fantastiska vänner, andas in den i varenda cell i er kropp och andas sedan ut den till vartenda hörn av ert liv. Ni gör skillnad. Det finns mycket glädje i det.
Hitta något varje dag som ni kan känna tacksamhet för, även om det bara är ert liv. När ni uttrycker detta för den Ende, kommer ert liv att förändras. De saker som ni uppskattar kommer att växa. Fatta mod. Ert nya liv är nära förestående.
Vi önskar er en bra dag.
Översättning Ulla Krogh – www.st-germain.se
Copyright © Ronald Head. All Rights Reserved. You may copy and redistribute this material so long as you do not alter it in any way, the content remains complete, and you include this copyright notice link:http://oraclesandhealers.wordpress.com/
Share this:
De sju rotraserna
Den esoteriska läran, del 9
Begreppet "raser" när det handlar om oss människor, har ofta fått en negativ klang i vår tid, i synnerhet om man talar om den ariska rasen. Detta beror på den förvridna uppfattning som spridits av bland annat nazisterna. Men enligt den esoteriska undervisningen går rasernas historia tillbaka ända till människans ursprung, och har ingenting alls att göra med att någon ras är värde mer eller mindre än någon annan. I detta kapitel av Hardy Bennis' e-bok förmedlas i korthet esoterikens beskrivning.
De sju rotraserna
I ett av den andliga vetenskapens viktigaste verk, Den hemliga läran av H P Blavatsky, finns en omfattande beskrivning av hur det vi idag kallar människoformen, har utvecklat sig. Här sägs att evolutionen, efter individualiseringen från djurriket för omkring 18,5 miljoner år sedan, har löpt genom olika, generella formtyper som man kallar rotraser, vilka var och en omfattar sju underraser.
Då utvecklingen, som vi har sett, primärt är en medvetenhetsutveckling, är det naturligt att det är de fysiska medvetenhetsredskapen, det vill säga eterkroppen med sina centra, hjärnan, nervsystemet och de endokrina körtlarna, som är de primära kännetecknen för en bestämd formtyp eller rotras, och inte så mycket det yttre utseendet, även om detta under de olika epokernas ”genomsnitt” också har varit karakteristiskt.
En annan sak vi måste vara uppmärksamma på från början är att dessa rotrasers utvecklingsförlopp sträcker sig över mäktiga tidsrymder på flera miljoner år och omärkligt glider in i varandra, så att det uppstår otaliga blandningar och kombinationer av de olika formtyperna. Detta gör det ännu viktigare för oss att först och främst uppfatta en rotras som ett medvetenhetstillstånd, en utvecklingsnivå, som den kollektiva, jordiska människomedvetenheten passerar på sin väg från djurrikets instinktiva reaktioner fram mot de andliga höjder alla monader rymmer fröet till.
Skillnader i utveckling ska alltså inte på något sätt uppfattas som kvalitativa skillnader, utan som uttryck för evolutionär ”ålder” eller ”erfarenhetsmassa”, på samma sätt som vi inte behäftar barn med kvalitativa brister bara för att de ännu inte lärt sig tillvarons grundläggande lektioner.
Ser vi på jordens befolkning idag är blandningen av de många olika människotyperna så långt framskriden att det är svårt att över huvud taget tala om olika ”raser”, men bara avseende individuella utvecklingssteg och sociala, kulturella och miljömässiga skillnader. Därför har de ättlingar till mycket tidiga rotraser som fortfarande finns, endast några få yttre, fysiska drag gemensamma med sina fjärran förfäder. Deras inre medvetenhetsstruktur åtskiljer sig inte på något sätt från alla andra människors.
Men låt oss nu se på människans evolution så som den esoteriska läran beskriver den. Den första rotrasen kallas den adamiska. Man vet väldigt lite om den, och den är svår att tidsbestämma, men man menar att den levde för omkring 300 miljoner år sedan och bebodde en stjärnformad kontinent runt den nuvarande nordpolen. Förhållandena på jorden var sådana att rasen endast fanns i astralt tillstånd, och det är alltså inte alls tal om människor i själslig förståelse, utan endast den första ”inre” förberedelsen av själva kroppsformen.
Den andra rotrasen, den hyperboreiska, levde för cirka 200 miljoner år sedan. Den hade sin hemvist på en hästskoformad kontinent som sträckte sig från nuvarande Sibirien, över Skandinavien till Grönland. Livsbetingelserna på planeten var nu sådana att rasen existerade i fysiska-eteriska former, men liksom för den adamiska rasens vidkommande handlar det fortfarande om ett förstadium till kroppsformen.
Som framgår av dessa två kontinenters placering var de klimatiska förhållandena då radikalt annorlunda än i våra dagar, och man har till exempel i Grönlands inlandsis funnit fossila rester som visar att där har varit ett varmare klimat än nu för tiden. Enligt Den hemliga läran skiftar klotet gradvis utseende i takt med att en ny rotras växer fram. Gamla kontinenter försvinner och nya dyker upp ur havet för att bilda hemvist för den nya rasen.
Den tredje rotrasen kallas den lemuriska efter den stora kontinent som sträckte sig från den sydliga delen av Afrika, över Indien och Australien, långt ut i Stilla havet mot Sydamerika. Idag kan man ännu finna resterna av denna ras’ kultur, till exempel i form av de stora stenstatyerna på Påskön.
Den lemuriska rasen är den första fasta, fysiska människoskepnaden. Den började som en gigantisk aplik form på upp mot fyra meters höjd, men efterhand som årmiljonerna gick blev den mer människoliknande och fick en mörkbrun färg. Omkring mitten av perioden, för cirka 18,5 miljoner år sedan, kom så den begivenhet vi tidigare har nämnt som ”eldsherrarnas” ankomst, och den betydde att formens djurmedvetenhet kunde individualisera och påbörja sin långa utvecklingsprocess som ett själslig, självmedvetet, inkarnerande människoväsen. Vid det tillfället skedde en åtskillnad av könen, så att människan, från att ha varit androgyn (det vill säga tvåkönad), blev enkönad och därmed åtskild som man och kvinna. Samtidigt blev kroppsformen allt mindre, ljusare och mer kompakt.
Den lemuriska medvetenheten var så djurisk och primitiv att vi idag inte har något som helst som påminner om den. Medvetenhetsutvecklingen vid den tiden bestod i en vidareutveckling och koordinering av kroppen och eterkroppen, och de mer direkta, avancerade metoder som anvisades från den inre världsstyrelsen, riktades mot denna rent fysiska utveckling.
Från mitten och mot slutet av epoken bröts den lemuriska kontinenten gradvis upp av väldiga jordbävningar och vulkanutbrott, men då hade delar av befolkningen redan börjat utvandra till en annan kontinent som börjat resa sig där nuvarande Atlanten och amerikanska kontinenten är belägna. Detta var början till den fjärde rotrasen, den atlantiska.
Denna ras och dess civilisation och kultur är ett så betydelsefullt och fascinerande ämne, att vi i nästa kapitel uteslutande kommer att ägna oss åt den. Därför begränsar vi oss här till att säga att efterhand som tiden gick blev rasen mer röd- och gulbrun i huden och väsentligt mindre än sina lemuriska förfäder.
Medvetenhetsutvecklingen var koncentrerad till känslolivet och dess koordination eller integration med den samlade fysiska kroppen, och de ”andliga” utvecklingsmetoder som anvisades kan sammanfattas under beteckningen bhakti-yoga – känslans yoga.
Den femte rotrasen är vår egen, västliga människotyp. Den kallas idag denindoeuropeiska eller ariska rasen, även om sistnämnda beteckning har en obehaglig klang på grund av nazisternas misstörstådda och förvridna användning av den. Ordet arya är sanskrit och betyder ”ädelboren”, och då delar av den indiska befolkningen är de avlägset efterkommande ur själva rotrasen, är det naturligt att använda en sanskritbeteckning om dem – en beteckning som är så gammal att den härstammar från en fjärran forntid.
Om vi vill få en föreställning om bakgrunden till den europeiska människotypen måste vi introducera en viss bestämd medlem av den inre världsstyrelsen. I spetsen för varje rotras står ett högtstående väsen som har beteckningen manu, ett sanskritord som betyder ”tänkare” eller ”människa”, motsvarande det engelska ordet ”man”. Manuen har ansvaret för den fysiska utvecklingen av den pågående människotypen, och vi kan uppfatta honom som stamfadern eller ”Adam”.
”Manu” är alltså inte något namn utan en ställningsbeteckning. Därför har de olika manuerna en ”tilläggsbeteckning” som i högre grad kan uppfattas som deras ”namn”, och den femte rotrasens ledare kallas Vaivasvata manu.
För omkring en miljon år sedan började han samla en grupp människor från den femte atlantiska underrasen omkring sig. Han avskilde den från kontinentens övriga invånare genom att resa omkring och slå sig ner på olika ställen, och samtidigt levde han själv bland gruppens medlemmar och fick många barn för att på det sättet prägla den genetiska arvsmassan.
Vid en tidpunkt samlade han sin rotras vid sydkusten av det som en gång var Gobihavet, men nu är Gobiöknen i Mongoliet, och under en lång fruktbar period dominerade rasen hela östra Asien. Delar av den erövrade och bosatte sig i norra Indien, och det är denna del som senare har kallats den första, eller indiska, underrasen.
För att förhindra att hans omfattande rasutvecklingsarbete skulle bli ödelagt genom att gruppens medlemmar gifte in sig i de dåvarande atlantiska stammarna, införde manuen kastsystemet. Detta säkrade att folk endast gifte sig med varandra inom samma kast, och så sörjde han själv för att hans egen grupps medlemmar hela tiden inkarnerade i en bestämd kast. Idag har systemet för länge sedan överlevt sig själv och måste betraktas som en väsentlig social och politisk hämsko för utvecklingen i Indien.
Men efterhand som den ursprungliga civilisationen började förfalla utvandrade stora grupper, särskilt västerut, och grundlade de efterföljande underraserna. En stor grupp bosatte sig på den arabiska halvön, nuvarande Saudi-Arabien, och kallas därför den andra, ellerarabiska underrasen. Denna koloniserade stora delar av norra Afrika, vid en tidpunkt även Egypten.
Senare bosatte sig den tredje underrasen i det nuvarande Iran, och fick namn efter detta områdes dåvarande beteckning – alltså den persiskaunderrasen. I motsats till den andra underrasen, som var ett oroligt och stridbart nomadfolk, grundlade den tredje underrasen ett mer stabilt handelsimperium med en välutvecklad civilisation och kultur.
Den fjärde, eller keltiska underrasen hade till att börja med befolkat södra Kaukasus, och därifrån drog den västerut och koloniserade största delen av området kring Medelhavet. Grekerna, romarna, portugiserna och fransmännen har alla sina rötter i denna underras, och en stor grupp nådde så långt norrut som till de brittiska öarna.
Vi har nu kommit till den grupp som många av de nordeuropeiska befolkningarna härstammar ifrån, nämligen den femte, eller teutoniskaunderrasen. Den hade också bosatt sig i Kaukasus-området, norr om den fjärde underrasens utgångspunkt, men utvandrade till ett område som motsvarar nuvarande Polen. Därifrån utbredde den sig till hela Nordeuropa, där den blandade sig med keltiska stammar, och i våra dagar är största delen av västvärldens befolkningar ättlingar till den fjärde och femte rotrasen.
Medvetenhetsutvecklingen i den femte rotrasen koncentreras primärt till tankelivet och dess integration med emotioner och drifter, och det är detta som kommer till uttryck i våra dagars framskridna vetenskapliga och teknologiska utveckling. De ”andliga” eller ”esoteriska” metoder som används kan sammanfattas under beteckningen raja-yoga – tankens yoga.
Men människans evolution fortsätter, och redan i vår tid ligger grunden för den sjätte rotrasen som kommer att utvecklas ur den sjätte indoeuropeiska underrasen. Den har ännu inget namn, men medvetenhetsmässigt kommer den att karakteriseras av en integrering av det konkreta, analytiska intellektet och det abstrakta och inspirativa själsintellektet.
Den sjätte rotrasen kommer att bebo en kontinent som kommer att växa fram ur Stilla havet, väster om Kaliforniens kust, och därför är det naturligt att den sjätte underrasens väsentligaste tillväxt kommer att försiggå på den amerikanska kontinenten, även om det finns många exempel på denna människotyp på andra ställen i världen. Några esoteriker menar att framtidens ”andliga” utvecklingstekniker kommer att få beteckningen agni-yoga – eldens yoga.
Från Visdomsnettet
Översatt av Eremitha
Foto: Marie Sundberg
Atlantis - saga eller verklighet?
Den esoteriska läran, del 10
Atlantis - saga eller verklighet? Här förmedlas en del av den esoteriska kunskapens information om denna mytomspunna kontinent - och om våra förfäder som befolkade den.
Av Hardy Bennis
Atlantis är den sägenomspunna kontinent som många gamla myter och sägner hänvisar till som mänsklighetens hem under tusentals år. Vi kommer i detta avsnitt att försöka förmedla essensen av den myckna information som den esoteriska läran rymmer. Men det kan naturligtvis bara bli en kortfattad skildring, och därför vill vi hänvisa läsare som vill veta mer om ämnet, till den rikhaltiga litteraturen, och då särskilt W Scott-Elliot’s bok Atlantis & Lemurien (original The Story of Atlantis and the Lost Lemuria).
På grund av överensstämmelser mellan olika etnologiska och språkliga fenomen på vardera sidan av Atlanten, far flera forskare fått idén att det i förhistorisk tid han ha funnits en kontinent som förband de båda sidorna. Till exempel så skriver språkforskaren Le Plongeon: ”En tredjedel av detta tungomål (mayaspråket) är rent grekiskt. Vem bar Homers dialekt till Amerika? Eller vem förde mayas språk till Grekland? Grekiska härstammar från sanskrit. Gör mayaspråket också det? Eller är de samtida?”
Ett annat exempel är det baskiska språket, som inte har något släktskap med något annat europeiskt språk. Farrar skriver: ”Det har aldrig varit något tvivel om att detta isolerade språk, som bevarar sin identitet i ett västligt hörn av Europa mellan två mäktiga länder, till sin struktur liknar de språk som infödda på den mäktiga kontinenten mittemot (Amerika) talar, och endast de.”
Etnologiskt har de många skilda hudfärgerna bland amerikanska indianstammat alltid varit en gåta. Så är till exempel menominee-, dakota-, mandan- och zunistammarna helt vita med rödbrunt hår och blå ögon, medan karoerna och de utrotade kaliforniska stammarna var nästan lika mörka som negrerna.
Inget förbryllade de första spanska äventyrarna i Mexiko och Peru mer än den osedvanliga likheten mellan religiösa trosföreställningar, ritualer och symboler i den nya och gamla världen. Överallt i tempel och andra religiösa byggnader fanns kors, som ingick i ceremonierna och tillbeddes av de infödda. Till exempel använde de mexikanska, mellanamerikanska och peruanska stammarna ritualer som påminner mycket om det kristna dopet, nattvarden, bikten och syndaförlåtelsen, och när människor begravdes förde prästen samman deras händer.
Men en av de mest anmärkningsvärda överensstämmelserna är den religiösa arkitekturen. Likheten mellan pyramiderna i Egypten och i Mexiko och Mellanamerika är för slående för att vara en tillfällighet.
I sin bok Kritias ger den grekiska filosofen Platon en detaljerad beskrivning av folkets historia, konstarter, skick och sed, medan han i Timaiosrefererar till: ”En stormakt, som i sitt övermod stormade fram på en gång mot hela Europa och Asien från sin belägenhet ute i Atlanten. Då kunde man nämligen segla på denna ocean, då det fanns en ö utanför den plats som ni säger att ni kallar Heraklespelarna (dagens Gibraltar, övers anm). Ön var större än Libyen och Asien tillsammans, och från den kunde folk på den tiden segla till andra öar och därifrån till hela den kontinent som ligger norr om dem, och som omger den verkliga oceanen.” (Ur Platons skrifter, band VIII, s 35, i översättning av Carsten Høeg och Hans Ræder.)
Toltekerna i Mexiko spårade sin härstamning tillbaka till ett land de kallade Atland eller Aztland, och de brittiska kelterna hade en legend om att deras land en gång sträckte sig ut i Atlanten och blev ödelagt. I de Walesiska berättelserna nämns tre naturkatastrofer.
Överallt på planeten finner man samstämmiga berättelser om syndafloder, inte minst i Bibeln. Till exempel finns en mycket detaljerad beskrivning i det kända troanomanuskriptet, som översatts av Le Plongeon och finns på British Museum i London. Det är skrivet av Yucatans mayafolk för omkring 3500 år sedan, och innehåller följande beskrivning av den naturkatastrof som sänkte ön Poseidon: ”I året d Kan, på den 11 Muluc, i månaden Zac, kom ett fruktansvärt jordskalv som fortsatte utan avbrott till den 13. Chuen. Våtmarkskullarnas (?) land, Mu, blev offret. Efter att ha hävt sig två gånger försvann det plötsligt om natten, medan havet hela tiden skakades av vulkaniska krafter. Då dessa var begränsade fick de landet att sänka sig och häva sig åtskilliga gånger på flera platser. Till sist gav ytan vika, och tio länder revs sönder och spriddes ut. Oförmögna att stå emot omvälvningarna, sjönk de med sina 64 miljoner invånare 8060 år innan denna bok skrivs.”
Men låt oss nu de vad den esoteriska läran kan berätta om Atlantis. Som högst sträckte den atlantiska kontinenten sig över det mesta av nuvarande Atlanten, samt stora delar av den amerikanska kontinenten. Den första kartan visar världen så som den såg ut för omkring en miljon år sedan, och här ser vi förutom den atlantiska kontinenten också rester av den lemuriska och hyperboreiska kontinenten åt norr och öster.
(Bilderna hörande till artikeln kan för närvarande tyvärr inte laddas upp.)
Från början dominerade de invandrade lemurierna det nya området, och uppfattas därför som den flrsta atlantiska underrasen, rmoahalerne. Ursprungligen var dessa mörkhyade krigare, men efterhand som årtusendena gick, och de drevs längre norrut av den efterföljande underrasen, blev de mindre och ljusare i huden. De mycket avlägsna resterna är våra dagars samer.
Den andra underrasen kallas tlavatlierna, och dessa var ett rödbrunt bergfolk som kom från en ö vid västkusten. De nedkämpade rmoahalerna och bosatte sig i de östliga och centrala bergområdena, som var förhärskande under denna period.
Sö följde den tredje underrasen, toltekerna, som också karaktäriserades av en rödbrun hud. De dominerade hela kontinenten under tusentals år, och det är primärt denna underras tillsammans med tlavatlierna som de amerikanska indianstammarna är sentida ättlingar av. De utvecklade en framstående civilisation och kultur, som vi kommer att ägna oss lite närmare åt i slutet av detta avsnitt.
Den fjärde underrasen kallas turanerna, och det är den första av de så kallade ”gula” människotyperna. De härstammade från fastlandets östsida, men började snart segla ut och kolonisera andra delar av världen – särskilt nuvarande Kina, vars befolkning är deras nutida ättlingar. Därför blev de aldrig någon dominerande makt i moderlandet.
Det var snarare den den femte underrasen, semiterna, som övertog makten på den atlantiska kontinenten efter toltekerna. De var oroliga och stridbaramänniskor med vit hudfärg, men där den atlantiska medvetenhetsutvecklingen dittills hade varit koncentrerad på begärs- och känslolivet, framstod här för första gången fröet till mer mentala tillstånd. Det är därför naturligt att Vaiasvata manu valde denna femte underras som den primära utgångspunkten för sin femte, ”mentala” rotras – den indoeuropeiska människotypen.
Semiterna hade många strider både till lands och till sjöss med den sjätte underrasen,ackaderna, som också var en vit människotyp. Det slutade med att semiterna blev fullständigt övervunna, och ackaderna regerade i landet under långa perioder. Men de var samtidigt ett sjöfarande handelsfolk som reste vitt omkring i världen och etablerade många kolonier i fjärran länder.
Den sjunde underrasen, mongolerna, är det enda atlantiska folket som inte har sitt ursprung på den atlantiska kontinenten. De var ättlingar till de ”gula” turanerna, och bredde under en tid ut sig över större delen av nuvarande Asien. I vår tid är de fortfarande den mest folkrika människotypen, och deras med direkta ättlingar är japanerna.
Då toltekernas civilisation var på sin högsta punkt, hade de ett tämligen avancerat politiskt och socialt system, samt välutvecklade kulturella och vetenskapliga institutioner. Detta beror inte på deras allmänna medvetenhetsmässiga utvecklingsnivå, utan på att några av den inre världsstyrelsens medlemmar levde bland dem och ställde sina ”magiska” kuskapeer till förfogande. Huvudstaden kallades ”staden med den gyllene porten”. Den var byggd i koncentriska cirklar på sluttningarna av en höjd som hävde sig över den kringliggande slätten. På toppen låg kejsarens slott och trädgårdar, och här vällde vattnet fram i en oavbruten ström, som först tillgodosåg husen och trädgårdarna, och därefter strömmade ut i fyra riktningar och ner i en grav eller kanal som omgav palatset. Härifrån flödade vattnet vidare ner i de lägre liggande ringformade kanaler som bildade de koncentriska cirklarna, och på det sättet blev alla de runt tio miljoner invånarna försedda med vatten.
Staden var alltså ett imponerande arkitektoniskt verk, vars skönhet och prakt ytterligare framhävdes av att palats, tempel och andra betydelsefulla byggnader var konstnärligt utsmyckade och beklädda med ädelmetaller, vilka framställdes alkemistiskt enligt de invigdas föreskrifter. De mer allmänna husen liknade det som vi idag känner som atriumhus, med skuggiga trädgårdar och terasser.
Till sitt förfogande som transportmedel hade atlantiderna bland annat luftskepp, som drevs av en ”vrilkraft” (troligen roterande magneter, övers anm) som vi inte har kännedom om idag, men som liksom allt annat gjordes tillgänglig för dem av de invigda. De flög inte så snabbt och högt som dagesn flygmaskiner, utan gled närmast ljudlöst genom luften på några få hundra meters höjd och med en fart på kanske 80-100 km/tim.
Men de invigda adepternas närvaro var en faktor som senare kom att få avgörande betydelse för Atlantis’ öde. Atlantidernas medvetenhet var som sagt inte klar och mental som i våra dagar, utan mer astral och psykisk. Denna psykism – det vill säga förmågan att uppfatta astrala intryck med hjärnan – förde dem i nära kontakt med naturens krafter och osynliga väsen, och gjorde det möjligt för dem att missbruka dessa krafter i egna egoistiska syften – det man kallar ”svart magi”.
Detta fick medlemmarn i den inre världsstyrelsen att gradvis dra sig tillbaka, för att göra den magiska kunskapen svårare att tillgå. Men det ville vissa tämligen kunniga grupper av befolkningen inte acceptera, med resultatet att en lång rad våldsamma krig utkämpades mellan ”ljusets” och ”mörkrets” makter.
Manipulationen av naturens krafter ledde till en rad naturkatastrofer i form av landsänkningar, så att stora delar av kontinenten översvämmades av mäktiga vattenmassor, och miljontals människor omkom. De största och viktigaste övervämningarna förekom för omkring 800 000, 200 000 och 80 000 år sedan, och på den andra kartan ser vi hur världen såg ut mellan de två första av dessa katastrofer.
(Bilderna hörande till artikeln kan tyvärr inte laddas upp för närvarande.)
Detta resulterade i att moderlandet bröts upp i mindre delar, och den värdskarta som gäller idag växte gradvis fram. Till slut var det endast en stor ö vid namn Poseidonis kvar, och det är den som Platon refererar till i sina böcker. Den gick under vid den sista katastrofen år 9564 fvt.
Vi ska på intet sätt uppfatta den atlantiska civilisationen och kulturen som uttryck för en mer avancerad utvckling än vår egen. Att de var i besittning av större rikedom och prakt beror uteslutande på närvaron av de invigda, och deras vetenskapliga och teknologiska framsteg var inte resultat av industriella utvecklingsområden så som idag.
Evolutionen skrider jämnt framåt, och även om det naturligtvis förekommer cykliska upp- respektive nedgångsperioder kommer ”nutiden”, sedd i ett större perspektiv” alltid att representera det mest framstående, medvetenhetsmässiga utvecklingssteget.
Från Visdomsnettet
Översatt av Eremitha
Foto: Marie Sundberg
Subscribe to:
Posts (Atom)