Via John Smallman
Frigör allting inom er själva som är – även i den obetydligaste form - kärlekslöst
Som ni vet djupt inom er är ni gudomliga, andliga varelser som har en fysisk upplevelse. Men, del av den upplevelsen har varit att glömma vilka ni verkligen är. Det var ett val som ni gjorde för att försäkra er att er fysiska upplevelse skulle synas helt verklig för er så att ni kunde genomgå lektioner som ni ville lära er ifrån starten. Om ni kunde komma ihåg vilka ni verkligen var, skulle lektionerna vara till liten praktisk nytta för er därför ni skulle redan känna till ämnet – materia på den högsta möjliga nivå av förståelse – och där skulle inte effektivt vara någonting för er att lära. Och det låter förstås som nonsens för varför skulle ni undanhålla kunskap för er själva så att ni kunde bli förkroppsligade som människor för att lära det igen? Det är verkligen en paradox som leder till mycket förbryllande.
Kärleken ifrån vilken er Fader skapade alla förnimmande varelser är en energi som är evigt överflödande, vis, förstående, skapande och kraftfull, den kan bli åtkomlig och användas på oräkneliga sätt – sätt som i er begränsade förkroppsligade form, ni inte möjligtvis kan förstå. Det är möjligt för andliga varelser att välja att arbeta bara med en aspekt av denna energi eller ett oändligt antal av dem. T. ex. att bara arbeta med auktoritet kan leda till oerhörda obalanser i förståelse och uppfattning om målen för vilka det används och är utvecklade för inte är i linje med behovet för visdom, harmoni, samarbete och ömsesidigt intresse vid arbetande bara genom denna enda aspekt.
Igenom att bli förkroppsligad och ha en fysisk erfarenhet på Jorden, kan förnimmande varelser individuellt använda de olika aspekterna av det gudomliga energifältet för att lära och förstå ansvaret som följer med dem och det måste bli accepterat och förenat under tiden det brukas, medan att på samma gång försäkra att ingen större skada kan bli orsakad igenom fel eller försummelse om ansvaret skulle glömmas bort eller försummas. I grund och botten, spel hittas på och spelas, och konsekvenserna som uppstår ger då lektioner som, när lärda, leder till mycket större förståelse och visdom än kunde uppstå utifrån närvaron av begränsningar som mänskligt förkroppsligande medför.
Genom att bli människa har ni valt att uppleva ett allvarligt begränsat tillstånd av medvetenhet ty utmaningarna och lektionerna som gör det möjligt för er att åtaga er. Det är en del av det overkliga tillståndet av separation som startade när ni uppfann och byggde illusionen, och ni var tvungen att, som om, att återuppbygga de gudomliga aspekterna av er själva som inte är omedelbart påtagliga för er som människor, men som är tillgängliga för er genom bön och meditation när ni önskar att bli gudomligt guidade, för att återvända hem. Återuppbygga är egentligen inte det rätta ordet, därför att ingen del av er har blivit förstörd eller raserad – varje aspekt av er blev skapad odödlig, evig och gudomlig – och aldrig kunde bli, men den är användbar som en jämförelse.
Upplevelsen av att vara mänsklig är hittills avlägsnad ifrån er sanna natur för att återvända till det tillståndet utan tillräcklig förberedelse skulle vara chockartat oroande därför ni skulle fortfarande äga minnen av attityder och beteenden ni hade anslutit er till som är totalt främmande ur det kärleksfulla tillstånd i vilket ni var skapade. Det skulle inte vara uppenbart först att vad ni kom ihåg bara var ett overkligt tillstånd som aldrig hade hänt, och att se sådana kärlekslösa aspekter av er själva framträdande som verkliga skulle vara fruktansvärt alarmerande och oroande.
Ni är gudomliga varelser, själar av Kärlek, och det skulle vara totalt ofattbart och förkastligt att se er själva som mycket mindre än det, som varelser som villigt och till synes glatt kunde orsaka lidande för andra förnimmande varelser. Och i Verkligheten är det verkligen omöjligt, men att ha tydliga minnen, erinra saker, händelser, uppföranden, gärningar som inte är fullständigt kärleksfulla, där ni har verkat tagit del, skulle vara förkrossande för er – även om de `aldrig hade hänt.`
Att föreställa sig situationer som dessa är bortom möjliga världar för gudomliga varelser, vilket är vad ni är. Så att finna att ni skulle ha sådana minnen, även om de är overkliga, skulle minsann vara upprörande.
Återvändande till ert fulla medvetna och naturliga tillstånd – Uppvaknandet till Verkligheten – är vad ni gör när ni kämpar med förvirringen och lidandet i illusionen. Sättet att följa denna väg är att frigöra allting inom er själva som är - även i den obetydligaste form – kärlekslöst, eller inte fullständigt placerad i linje med Kärlek. Och när ni frigör dessa overkliga aspekter hos er själva, som aldrig har varit en del av den gudomliga varelsen som er Fader skapade, minnena förknippade med dem kommer alla att försvinna så att ni helt vaknar upp till glansen, skönhet, frid, harmoni, och Kärlek som är er naturliga och eviga natur.
Vägen hem, garanterad och gudomligt försäkrad av er alltid – kärleksfulle Fader, är igenom frigörande, helt frigörande av allt som inte är av Gud. Det uppdraget som ni just nu är fullt engagerade med, och misslyckande är varken ett val eller en möjlighet. Ni är själar av Kärlek som återvänder till medvetenhet om detta gudomliga och underbara tillstånd.
Er kärleksfulle broder, Jesus.
Översättning: Bibbi Ahrnstedt www.st-germain.se
No comments:
Post a Comment