Överlevnadsmanuskriptet nr 279

http://aishanorth.wordpress.com/

Tidvattnen har vänt, och återigen har de inkommande vågorna rört upp så mycket till ytan. Detta kommer att bli uppenbart för många av er, då ni verkar nästan nästan vara översvämmade av gammalt skräp som plötsligt dyker upp från ingenstans. Detta kan vara väldigt oroväckande, minst sagt, för vi vet att ni hoppades vara ute på det rena vattnet vid det här laget, långt från de gamla spillrorna som stökade till era liv tidigare. Nåväl, dessa gamla frågor är ingenting annat än sega, så det krävs ett oerhört hårt arbete ibland för att göra sig av med dem en gång för alla. Vi hör era trötta suckar kära ni, och vi vet att för så många av er känns detta som droppen som fick bägaren att rinna över. Men ni är inte knäckta kära ni, långt därifrån, och även om detta sopberg känns som det kommer att kväva er alla på något vis, vet att det inte gör det och kommer heller aldrig göra det. Det kan verka som det hotar att fullständigt utplåna er, men så är inte fallet nu. För det enda skälet till att det har dykt upp nu i era visioner, är för att ni är väl rustade att hantera det i detta stadie. För ni har blivit väldigt effektiva i detta, och ni har arbetat er igenom så mycket redan, så det har gett er en väl utvecklad förmåga att bildligt talat hacka er fram genom detta också, precis som ni har banat er väg genom den täta djungel ni har tagit er igenom för att komma dit ni är idag. Och inte bara era muskler utan även er beslutsamhet har blivit så stark nu att inget kan stoppa er, oavsett hur skrämmande det kan se ut på ytan.

Inget kan hejda er nu kära ni, och detta sista berg av skräp som ligger i vägen för er är inte oöverstigligt, och ni kommer att klara av att ta er förbi det på något sätt. Antingen genom att helt enkelt trampa ner det under era fötter då ni bestiger det, eller genom att ploga er rätt igenom det. Det kommer att bli en stor framgång för er alla, men detta är ingenting ni måste göra helt på egen hand. För ni har vänner nu, på alla möjliga platser, som är redo och villiga att ge er ett handtag i denna uppgift att genomtränga den sista barriären. Ni kommer att se dem var än ni tittar, så glöm inte att göra det för ni kan inte förvänta er hjälp om ni inte ber om det. Och ni förtjänar all hjälp ni kan få, vare sig det är från himlen, en vänlig granne, en medarbetare eller någon ni har kontaktat i denna rymd.

Så återigen säger vi; ni är alla så väldigt starka, men låt inte det lura er till att tro att ni alla måste stå helt ensamma och bemästra allt som kommer i er väg. För på så vis fungerar det inte i den nya världen. I den nya världen står vi tillsammans, vare sig vi för närvarande är på olika sidor av slöjan eller alla är samlade på er sida. Vi är alla ett och ni är inte ensamma. Så var snälla och kom ihåg att be om hjälp, för denna uppröjning av de sista resterna av den gamla världen är inte ett ensamjobb. Det krävs ett samarbete av ansträngning, och på så vis kommer ni att klara av det så länge ni inte stänger in och gömmer er i skam för att ni tycker att ni har ställt till så mycket stök och problem innan. Detta är inte stök och problem, detta är ett viktigt arbete som måste göras för allas bästa, och därför måste det göras i samarbete med några pålitliga medarbetare. 

Det är inte längre meningen att ni ska färdas ensamma, meningen är att ni ska samlas i grupper, och då kommer dessa grupper att börja få kontakt och växa sig ännu större och starkare, liknande det som händer alla som samlas runt en värmande brasa. För ni behöver hitta värmen och sällskapet av andra, annars skulle hela detta projekt börja spricka. För allt detta handlar om att komma tillbaka till varandra igen, efter en evig ensam ökenvandring i sökandet efter någon sorts fristad. Nåväl, fristaden är redan här, den finns i sällskapet av andra tappra själar. 

Så ställ er inte utanför i skuggan nånstans, ta ett steg in i ringen och ta dem som redan står där i hand, för det kommer att få er alla att känna hur styrkan genomsyrar er. Och bara genom att göra detta kommer ni alla till slut att anslutas till allt ni varit bortkopplade från i eoner. För ni sluter cirkeln nu, dag för dag, själar förenas tillbaka till ett. Så skygga inte tillbaka för denna återförening som ni har väntat så länge på nu, och inget skulle glädja oss mer än om ni också ville låta er dras in i denna cirkel av vänner som redan samlats där. För ni är en av oss, och utan er skulle vi inte vara fulltaliga. Så känn er som hemma kära ni, ni har kommit för att stanna och det gläder oss alla oändligt.

Översättning: Eva-Lena Hedal – www.st-germain.se