Människor har en intressant men ytterst olycklig och smärtsam vana att luta sig själva ganska oflexibelt mot sina egna trosinriktningar – dem som de identifierar och definierar sig själva med, mestadels som goda och hedervärda – och sedan mot regelverk baserade på dessa trosinriktningar, varpå de beslutar att försöka införa sina tankegångar hos andra som har en annorlunda och ”felaktig” tro. Varje grupp försöker förminska och omintetgöra andras tro, först med hjälp av resonemang, retorik och övertalning och då detta misslyckas, som det oundvikligen gör, blir ofta beslutet taget att använda våld, men alltid ytterst rättmätigt och självrättfärdigat!
Ni har gjort detta i eoner, men nu äntligen börjar många bli medvetna om att denna sorts lösning på problemen helt enkelt inte fungerar – det är faktiskt inte meningen att det skulle fungera, bara att utse en vinnare, men ingen har all rätt på sin sida. Ni inser att ni är människor med begränsad visdom och intelligens, och för att fred ska råda måste ni respektera alla andra, kommunicera öppet och ärligt med varandra och sedan samarbeta, inte ”för det högsta goda” utan för alltings bästa. Det är Kärlek i aktion.
Detta demonstreras för närvarande ytterst brutalt i arabvärlden, och många som tidigare har varit omedvetna - och inte minst ointresserade av konflikter som sker så långt bort från deras egen bakgård, inser nu att den enda vägen fram emot en varaktig fred i världen är genom att respektera varandra, och inte genom fördömande av varandras tro och uppfattning.
Med så mycket våld som dyker upp runt om i världen - medan folks olösta, förnekade och dolda problem briserar i förgrunden av deras medvetande, och medan de projicerar detta mot andra i rädsla och förakt, är det än viktigare för er, Ljusbärare och Vägvisare, att engagera er fullt ut i er pågående andliga uppgift. Ni valde att inkarnera för att göra detta, att assistera dem som sover djupast – dem som ni nu ser uppföra sig så våldsamt – och nu är det dags att intensifiera era ansträngningar.
Ni kan göra detta väldigt effektivt genom att ständigt påminna er om er förplanerade avsikt för ert nuvarande Jordeliv vilket innebär att vara de öppna och rensade kanalerna genom vilka Kärlek från de gudomliga fältet ständigt kan flöda. Ni är kanaler till varje område och varje person som upplever sig själva som antingen otroligt intrasslade i sina egna till synes oacceptabla, och till och med onda, personliga problem - och även till dem som denna ilska och detta våld från dessa olyckliga ena har riktats mot. Detta är verkligen en uppgift av mammutlika proportioner, som ni visste då ni valde att vara en del av den, men ni har absolut obegränsade resurser som er Fader så gärna och kärleksfullt bistår er med, och därmed är er framgång liksom hela mänsklighetens gudomligt försäkrad.
Mängden tid detta tar – och glöm inte att även tiden är illusionär – beror på styrkan och intensiteten hos er kollektiva avsikt att bli rena och obrutna kanaler där Kärlek kan flöda. Det är därför denna varseblivning och konstanta medvetenhet om denna insikt är så viktig. Ni hade denna avsikt innan ni inkarnerade, och därför flyter Kärlek genom er och det kommer den att fortsätta göra. Dessutom, genom att också fortsättningsvis fokusera er mänskliga uppmärksamhet på denna avsikt så ökar ni effekten enormt. Det var därför ni valde att inkarnera som människor vid denna tid i historien i stället för att bara assistera från de andliga rikena. Ni såg denna uppgift som ett underbart tillfälle att fysiskt sprida och dela Kärleken som ni alla skapades av, och så är det.
Som Ljusbärare och vägvisare, liksom de kärleksfulla guiderna och lärarna i tidigare eror, är ni här på Jorden för att demonstrera Kärlek i aktion, och medan ni gör det visar ni också att det fungerar – vilket er historia och era egna observationer har visat er att ingenting annat gör. Det kräver förvisso mod, vilket ni har i överflöd, men det krävs också en vilja att lära sig av både sina egna och andras misstag. Inte genom att döma, utan genom att observera och sedan be om förlåtelse för sina egna fel och genom att förlåta andra för deras.
Om ni är villiga att älska så är ni villiga att lära, och som människor har ni mycket att lära som ni är väl medvetna om. Dock kan detta vara svårt att medge på grund av ert invanda beteende att döma. Kom ihåg att dömande utan undantag börjar med självdömande som, för att det är så plågsamt, ni nästan omedelbart försöker projicera på någon annan. Och det fungerar aldrig. Vad ni har identifierat och projicerat förnekas snabbt och begravs sedan under era medvetandenivåer.
Vägen ur denna egentillverkade fälla är förlåtelse! Medge era misstag, hur grava och oacceptabla de än kan tyckas vara. Tillåt er själva att förstå och acceptera att ni faktiskt kan göra fel – samma fel från andra som ni skulle döma ut som samvetslösa, oacceptabla och till och med oförlåtliga – som är en del av att vara människa, en del av illusionen, och förlåt sedan villigt och kärleksfullt er själva. Om ni behåller obekräftade minnen inom de djupa och gömda skrymslena med skamliga, ”onda”, oförlåtliga tankar, ord eller handlingar ni har begått så kommer de att komma upp till ytan för att kräva er uppmärksamhet. Se på dem, erkänn dem och Förlåt er själva.
Ni är alla Guds älskade barn. Det finns Inga undantag från denna gudomliga sanning. Ni skapade inte er själva, det gjorde Gud, och allt Han skapar är perfekt! Vad ni kan uppfatta hos er själva som mindre än perfekt, eller till och med stor ondska, är illusionärt. Guds gudomliga skapelse är Verklig, Perfekt, och vilar för alltid i det gudomliga fältet av Kärlek. Ingenting Annat är verkligt eller existerar; det är bara en tillfällig dröm, eller kanske en hemsk mardröm beroende på vilken livsstig ni valde att följa. Ni är inneslutna i det gudomliga fältet av Kärlek som viskar till er, sjunger för er, ropar åt er att vakna upp och njuta av Verklighetens under. Fokusera på att vara Kärleksfull, och på att se kärlek överallt – den finns överallt! - och tillåt er själva att vakna.
Er kärleksfulle broder, Jesus.
Översättning: Eva-Lena Hedal – www.st-germain.se
No comments:
Post a Comment