Ni rusar hemåt och inget kan stoppa er
Nu sprintar mot målsnöret, ögonblicket för ert uppvaknande till insikten av vilka ni i sanning är. Ni har alla arbetat hårt under årtionden nu då ni tar er hemåt mot Himlen, ert sanna Hem. Det spelar ingen roll vilka ord ni använder för att försöka definiera er slutdestination, för ord är oförmögna att ge en tillräckligt god beskrivning eller ordbild av Verkligheten. Ni kommer dock inom kort att uppleva belöningen som era lysande ansträngningar har gjort er förtjänta av, var och en av er, och för det relativt stora segmentet av mänskligheten som, trots alla puffar, guidande, uppvakningssignaler som de har fått under eoner av tid, har förblivit beslutsamt sovande. Varje människa ingick i Jordeplanet för att träffa på och lära sig de lektioner de behövde för dem att finna och föra sig framåt längs vägen av hem till Verkligheten. Och varje människa är på hemväg; via en ganska olämplig form av sömngående. De har upplevt sjukdomar, olyckor, och förlust av närstående, men istället för att vända sig inåt mot sitt center av spirituell vishet och kunskap för att lära sig lektionerna som dessa situationer visade på, så har de valt att se sig själva som offer av för ett förutbestämt öde över vilket de inte har något inflytande alls.
Valet har antingen lett dem till en överväldigande känsla av apati under vilken de ger bort sin makt till andra, eller så har det väckt upp intensiv vrede vilket leder dem till att bestämma sig för att vara i kontroll av sina liv – vilket förefaller att vara ett ouppnåeligt mål – så de gör allt de kan för att manipulera och kontrollera andra. På så sätt har en destruktiv serie av symbiotiska relationer etablerats som har pågått alltigenom eoner av mänskliga liv på Jorden. Resultatet av detta är uppenbart över allt, från er mest antika historia rakt fram till nuet.
Men ert kollektiva mål, målet för varje människa innan de inkarnerade var att återgå till Verkligheten. Var och en av er visste innan ni inkarnerade att illusionen var en mörk, förtrollande och fängslande arena, en arena i vilken det var möjligt att utan tvivel tro att ni var ensamma under ett kort liv, följt av död, sönderfall och sedan ett slutligt och oförlåtligt avslut in i yttersta mörker, intet, ett tomrum eller avgrund av olidlig skräck.
Ni uppfann gudar för att lätta er rädsla inför denna ”kunskap”, bad till dem, och erbjöd dem offer med förhoppningen att de skulle ge er undflykt från de oundvikliga, men utan resultat. Ingen kom någonsin tillbaka från de döda för att lindra er fruktan. Så föreföll det i alla fa.. Som ni vet väl så har ni alla dock haft många jordliga liv som en väsentlig del uppvaknandeprocessen. Illusionen är en plats av intensivt mörker. Det finns områden där ni kan låtsas att livet är bra, livet är ok, eller till och med acceptabelt. Och samtidigt kan inte någon vara omedveten om den hårda misär och bistra lidande som miljarder upplever där fullständig fattigdom eller oändlig krig är endemiska. Om ni är ärliga med er själva så är det uppenbart att många oundvikligt sitter fast i en fälla av fattigdom och förslavande och det resulterade lidandet som orsakas av de materiella behoven och förväntningarna hos de som bor i de mer ”avancerade” och industrialiserade länderna. De apatiska styrs av de arga. Det är, naturligtvis, en grov förenkling.
I vilket fall som helst, under eonerna, så har det alltid funnits de lyckligt lottade och de inte så lyckligt lottade, där de senare är större i antal med en storleksordning. Under de sista årtiondena så har detta blivit allt mer uppenbart för de som kan öppna sina ögon, och vet att ert kollektiva medvetande har fattat beslutet att detta tillstånd inte längre är tillåtet. Detta beslut är det som mycket snabbt för er framåt mot ert uppvaknande. Det betyder att ni kollektivt släpper er rädsla och anammar Kärlek.
Kärlek, Verklighet är det oändliga energifältet i vilket allt som Gud skapar har sin eviga existens. Allt som inte är i harmoni med detta energifält är overkligt, illusoriskt. Inom illusionen, är det och har alltid varit möjligt att uppleva det som är kärlekslöst, det som är direkt motsatt till Kärlek, för det var dess ändamål – separation från Gud, er Källa, och Hans gudomliga energifält, där allt existerar i oändlig frid (”friden som går utom all förståelse”), harmoni och överflöd.
För att vakna upp så måste ni alla frisläppa allt håll ni kanske har på aspekter av er själva som dömer, fördömer, visar avundsjuka, förkastar, eller kräver restitution från andra. Kärleksfältet som omger er alla vid denna tidpunkt i er utveckling kommer som ett direkt resultat av det tilltagande medvetandet och önskningar bland er att Kärlek tar över från de hemskheter med vilka ni synbarligen är omgivna. Det fortsätter att intensifieras då allt större antal av er vänder er mot Ljuset, vänder er inåt för att upptäcka och acceptera era sanna känslor, känslor av kärlek som alltid har funnits där, och vilka ni låter uttrycka sig själva.
Denna återgång till Kärlek – beslutet som mänskligheten kollektivt har fattat mycket nyligen att anamma Kärlek – är vad som så effektivt accelererar er rush hemåt. Ni rusar hemåt och inget kan stoppa er. Fokusera er på ögonblicket av nuet och fyll det med glädje, med Kärlek, och med önskan att vakna upp, och för det till existens. Ni har obegränsad och överflödande assistans från alla i de spirituella rikena.
Er kärleksfulle broder, Jesus.
Svensk översättning: Per Staffan – www.st-germain.se
---------------------------------------------------------
Comments from readers (0)
No comments:
Post a Comment